Kurshelg 2

Hej igen. Tog lite längre tid innan jag skrev om den här helgen. Den tog mycket mer energi från mig, inte fysiskt men psykiskt….

Vi började helgen med att prata om kultur och makt, normer och normkritik samt hade många övningar kring dessa ämnen. Vi lagade även mat då alla hade en funktionsnedsättning.  Jag hade inga fungerande ben, det var delvis jobbigt. Tur att man inte är helt utan armstyrka liksom då hade det vart väldans jobbigt! Var aningen frustrerande ibland när man kände sig lite bortglömd för man kunde liksom inte förflytta sig själv särskilt smidigt. I början skämtade jag om att vara lite bitter men till slut så kände jag mig nog lite bitter också, pga frustration skulle jag tro. Intressant övning. Kvällen avslutades med att jag och en till deltagare fick lite av en överrasknings tenta! En annan deltagare fick kraftiga buksmärtor och stickningar i bröst och ljumske. Det blev mycket ”övning” med att prata lugnande och försöka göra det så bekvämt som möjligt fram tills ambulansen. Det gick väldigt bra. Dock hade personen dålig blindtarm som fick opereras bort men annars gick det bra! Det är kul när man känner att man faktiskt kan någonting!

 

På lördagen hade vi lite redovisning av en hemuppgift som vi haft från kurshelg 1. Den gick bra enligt mig. Vi pratade om hur media formar individer i samhället och i detta fallet killar/män. Hur media skapar normer och ideal som killar sedan följer. Samt riskerna med det. Mycket intressant =) Senare under dagen så pratade vi även en hel del om härskar- samt bekräftar tekniker, röd & grön cirkel. Mycket intressant alltihopa. Det mest intressanta, jobbiga och bästa på hela helgen var under lördagseftermiddagen/kvällen. Den för mig fruktade livsresan. En uppgift vi skulle göra till denna gången var att göra en livslinje och skriva i 5-10 händelser eller dylikt som påverkat oss som människor och troligtvis vart med och byggt vår värdegrund. Jag valde ut 6 händelser i mitt liv och gjorde två utmaningar med uppgiften, dels att faktiskt prata om mina känslor och sådant som ligger ”under ytan” som jag väldigt sällan pratar om (om jag ens nämnt det för någon tidigare) och välja sådana händelser som jag som sagt ytterst sällan pratar om, dels valde jag att prata först (detta är också något jag fruktar).  Jag hade verkligen ångest och ont i magen inför den här uppgiften då man skulle prata om dessa händelser i sina basgrupper. Jag pratade fort, som alltid när jag är nervös, men saktade ner när jag insåg att dom runt omkring mig faktiskt lyssnade och verkade intresserade av vad jag hade att berätta. Inget dömande alls, bara respekt.  Jag har en gång tidigare försökt lita på en person och berättade då en del händelser som hänt i livet, denna personen svek mig brutalt och bidrog till att jag ännu en gång tappade tron på att människor går att lita på. Jag hade nu byggt upp mer tillit till människor och var fruktansvärt rädd för att det skulle raseras igen. Men den respekten och intresset jag möttes av…jag finner inga ord för hur lättad jag kände mig efteråt. Sedan när jag fick lyssna på alla andra som berättade om sina liv, helt otroligt vilka underbara människor jag lär känna i min basgrupp (och ni andra också såklart!).

 

På söndagen var det mycket reflektion om helgen och allt som hänt, det var väldigt känslomässigt laddat tycker jag. Mysigt och så fint =) Vi pratade även en del om inkludering och exkludering och hur man jobbar med det. Många kloka tankar kring detta ämne kom upp!

Vi hade även en feedback övning. Var väldigt kul och man fick bekräftat en hel del saker som man känner att man är men som kanske inte alltid syns, då blir man oerhört glad när folk har märkt det!

 

Jättebra och intressant helg all and all. Jag kom dit med magont och mycket oro och kom därifrån, fortfarande med oro, lite lättare. Jag har fortfarande inte riktigt kommit över den där uppgiften med livsresan. Har fortfarande en jobbig känsla i kroppen, dock finns där en positiv känsla också. Jag kanske klarar av att prata med mina nära och kära om lite grejer nu också. Inte med en gång men någon gång, senare…

Sammanfattar helgen med två ord: Kärlek och respekt!!!

 

 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0